Kardemumma

Name:
Location: Sweden

Jag tänker nästan jämt på mat, letar det ideala receptet, planerar måltider och är nyfiken på vad andra äter. Min bokhylla är fylld med kokböcker och ibland läser jag dem som poesi (såväl som poesi, kan tilläggas). Förövrigt har jag två barn och en man som jag är lyckligt gift med.

Wednesday, November 28, 2007

Karins saffransrisottokakor

I "Karin Franssons sju årstider" finns en glöggtapas-meny med bland annat saffransrisottokakor med russin och auberginer. Ni som känner mej vet ju vad jag gillar och risotto, saffran och auberginer hör definitivt dit. Hela boken är förresten fantastisk, både recept och bilder. Karin Fransson kan laga finmat så att den nästan är enkel.

Saffransrisottokakor med russin och auberginer

risotto:
1 dl risottoris
1 gul lök, finhackad
en påse saffran
2 msk olja
7,5 dl hönsbuljong (varm)
1 dl vitt vin
50 g riven cheddar (jag tog parmesan)

Fräs ris, lök och saffran i oljan. Häll på lite av buljongen och låt den koka in. Tillsätt vin och buljong decilitervis och rör ofta. När vätskan är slut och riskärnan fortfarande har motstånd kvar är risotton färdig. Rör ner osten.

fyllning:
1 aubergine
rapsolja till stekning
3 msk russin (jag använde gröna för de är så goda)
1 tsk socker
1 krm malen kanel
3 msk hackad persilja
0,5 tsk torkad rosmarin
salt, nymald peppar
2 ägg

Tärna auberginen i cirka 1 x 1 centimeter, salta och låt stå en halvtimma. Sila av saltet och krama ut vätskan. Värm oljan och stek auberginetärningarna. Tillsätt russin, socker, kanel, persilja och rosmarin när auberginen fått fin färg. Rör om och akta så att blandningen inte bränns. Rör ihop den stekta auberginen med saffransrisotton. Smaka av med salt och peppar och blanda sedan ner äggen. Forma fina kakor och låt dem stelna i kylen en timma. Hetta upp rapsolja och stek biffarna.

Karin Fransson serverar sina risottokakor med pepparkakskryddad kycklingrulle, glöggkaramelliserade svartrötter, kanel- och svartvinbärsbakade fikon samt frenchtoast med fikonmarmelad. Det låter ju som något man skulle vilja bli bjuden på. Vi hade tunnskivad parmaskinka och morotsstavar till...

En gammal kompis undrade förresten över om jag har recept på bananmarmelad med anis. Öh, inte direkt - har nån av er? (Jag har inte börjat leta än, men om nån har ett bra tips eller egna erfarenheter av bananmarmelad så tar jag tacksamt emot det.)

Sunday, November 25, 2007

Man tager vad man haver-soppa

Här är det snorigt och regnigt idag. Sonen gallskrek i den nyöppnade leksaksaffären för han var trött och envisades med att vilja ha en plastdrake som vi inte alls tänkt köpa. (Ni kan ju gissa om vi köpte drakhelvetet eller inte.) Dottern grät hysteriskt på vägen hem för hon var hungrig. Så har det varit hela dagen, otajmat liksom.

Till lunch åt vi nån slags minestroneliknande soppa. Det blev mycket grönsaker i och bara lite kött och lite pasta. Jag hade tänkt lägga i färdigkokta bönor också, men glömde det. Allt-i-ett-soppor passar bra att frysa in och ha med som lunch till jobbet (fast idag åt vi upp nästan alltihop). Grovriven parmesan är gott och påbjudet att ha till.

Min grönsakssoppa

1,5 liter vatten
1 hönsbuljongtärning
1 gul lök
0,5 purjolök
3 vitlöksklyftor
1 morot
en bit rotselleri
en bit vitkål
2-3 msk olivolja
2 potatisar
1 dl pasta
250 g brysselkål
150 g rökt skinka
några blad färsk salvia
torkade örtkryddor (jag tog en tesked vardera av rosmarin, oregano och körvel)
0,5 tsk mald svartpeppar
en gnutta chili
salt
en bit parmesan

Koka upp vatten och buljong i en kastrull. Hacka lök, purjo, vitlök, morot, rotselleri och vitlök smått. Fräs alltsammans i oljan i en rejäl gryta. Skär potatis i lite större bitar. Ansa brysselkålen och halvera de små kålhuvuden. Häll den varma buljongen i grytan med de stekta grönsakerna. Tillsätt potatis, pasta, brysselkål och skinka och koka cirka 10 minuter eller tills pastan och potatisen är lagom genomkokt. Smaka av med kryddorna och riv parmesan över varje tallrik.

Konstig frukt

Kompis Jenny är i Peking och undrar vad det är för frukt hon blivit så förtjust i (de små brunspräckliga). Nån som vet? Jenny skriver att frukterna liknar små gulbruna plommon och har en kärna i mitten. Fruktköttet är som äpplets fast både sötare och syrligare på samma gång.

Saturday, November 24, 2007

Och vilka brödfavoriter har du?

Min man tyckte inte alls det var kul att vara fotomodell tillsammans med det här tyska surkålsbrödet. Det är därför han håller brödet så stelt i handen. Vi äter ganska mycket bröd hemma, åtminstone jag. Jag är sån som måste äta regelbundet för att hålla mej snäll. Och frukt, nötter och bröd har vi alltid hemma (jo, choklad också). Jag tycker om att ha regelbundna matvanor så därför är jag nästan jämt snäll nuförtiden...

Doften av hembakat bröd är svårslagen, men jag tycker mej sällan ha tid att baka så det blir oftast köpebröd. Det ska hända mycket i bröd, tycker jag. Helst ska det innehålla många sorters kärnor och frön eller ha ett segt östeuropeiskt innandöme med en knaprig skorpa. Intetsägande vitt fluffbröd går fetbort när jag ska välja personliga brödfavoriter.

Bästa vardagsbrödet är Skovmand. Det är ett nyttigt danskt surdegsbröd med mjuka fina rågkärnor. Finns i min vanliga ICA-affär och alltid i min frys.
Bästa ekologiska brödet är Dinkelgute - ett bakeoff-bröd som verkar falla alla på läppen. Innehåller också en del hela kärnor och finns också i min ICA-affär.
Bästa bjudbrödet har jag tröttnat på..., men skriver en rad om det ändå för det är egentligen mycket gott - Olof Viktors stenugnsbakade aprikos- och valnötsbröd. Kan köpas i Saluhallen i Lund t ex.
Bästa helgbrödet kommer från det tyska bageriet Mudrick som säljer bröd t ex på Mårtenstorget i Lund på lördagar. Surkålsbrödet är lite lagom surt, segt och linfröprickigt. Jag tycker det är godast rostat med bara smör på.
Bästa hembakade: Jim Laheys bröd. Om jag bara orkade skulle jag baka det oftare...

Saker som gör mej (nästan) lycklig

Matstjärnan Lisa är med i Sydsvenskan idag - läs mer om varför hon matbloggar. Jag håller med om att det snabba gensvaret är viktigt och det som driver skrivandet vidare. Så kommentera gärna!

Den senaste veckan har jag bytt kokböckerna i soffan mot Livsmedelsverkets allergiinformation i tolv nummer. När barnen somnat ligger jag och läser; just nu håller jag på med "Frukt, grönsaker och latex". Jag är väl smått tokig, men jag tycker att det är skitspännande. Det handlar om mat ur en nytt perspektiv, bland annat botaniska släktskap jag inte hade en susning om och konstiga små tillsatser som finns i livsmedel. Jag vill veta allt och ser det som en utmaning att fixa bra och god mat med lite färre ingredienser. Dessutom inser jag att jag är lyckligt lottad som tål allt.

Tuesday, November 20, 2007

Dagens bästa fiskpinne

Idag har jag deltagit i en rond på diabetesavdelningen, träffat en ung patient och hennes pappa, skrivit journal, blivit bjuden på lunch (nån vit fisk, ris, sallad) av ett nutritionsföretag och samtidigt lyssnat på info om deras nya produkter. Sen var jag på allergimottagningen och blev presenterad för läkare och systrar där. Jag ringde ett par patienter och läste min post. Så var min dag. I morgon ska jag lära mej mer om födoämnesallergier av dietisten som tidigare sysslade med det; det ska bli spännande med något helt nytt. Jag är mycket nyfiken.

Det blir inget foto av dagens middag, ljuset är för dåligt på kvällarna. Ni får stänga ögonen och tänka er hur vanliga - fast hemlagade - fiskpinnar med en frasig parmesanpanering ser ut och doftar. Vi hade kokt potatis och linssallad till, och en dijonyoghurt som bet av perfekt.

Parmesanpanerade fiskpinnar med dijonyoghurt, 4 port

400 g fryst sej
1 dl vetemjöl
0,5 tsk salt
0,5 tsk nymald svartpeppar
1 stort ägg, uppvispat
3 skivor torrt vitt bröd, rivet
50 g parmesanost, riven
smör- & rapsolja till stekning

dijonyoghurt:
2 dl grekisk yoghurt
1 msk dijonsenap
1 vitlöksklyfta
salt, nymald peppar

Låt fisken tina lite grand, så att den går att skära med kniv. Skiva cirka 15 fiskpinnar. Blanda vetemjöl med salt och peppar. Vänd fisken i mjölet, sen i ägget och sist i rivebröd blandat med parmesan. Låt fiskbitarna ligga och torka en stund innan de steks i rikligt med smör- & rapsolja. Stek fiskpinnarna gyllenbruna, men vänd dem inte för ofta under stekningen (för då faller den goda paneringen av).

Rör ihop yoghurt med senap och pressa i vitlöksklyftan. Smaka av med salt och peppar.

Sunday, November 18, 2007

Balsamlinser i rosésallad

I fall någon undrar så äter dottern som en häst sen jag började jobba. Plötsligt är hon intresserad av att äta allt, inte bara Sempers grötar. Hon har dessutom ett utmärkt pincettgrepp och en bra syn och plockar gärna upp små små äckliga, nästan osynliga, saker ur mattan eller från marken som hon stoppar i munnen. När jag är hemma, på helgerna till exempel, så är hon fortfarande ammig och mammig. Och på nätterna förstås.

Linsrätten på bilden ovan är inget för spädisar, men min treåring tyckte mycket om den (inte rosésalladen dock). Receptet kommer från Fedon Lindbergs kokbok Naturligt slank som jag lånat på biblioteket. Jag har bara ändrat marginellt i ursprungsreceptet. Vill man lägga upp salladen fint är rosésalladen en färgklick, annars funkar det förstås att ha den i en (vanlig) skål i kylen.

Balsamlinser i rosésallad

1-2 rödlökar
vatten till kokning
3 persiljestjälkar
3 msk hackad persilja
1 vitlöksklyfta, finhackad
3 dl Risentas små linser (Fedon föreslår bruna eller gröna)
salt, nymald svartpeppar
rosésalladsblad (läggs i kallt vatten minst 30 minuter för att få bort lite av den bittra smaken)

dressing:
2 msk olivolja
3 msk balsamvinäger
2 tsk dijonsenap
1 vitlöksklyfta, finhackad

Blötlägg linserna enligt förpackningen (2-3 timmar om du använder Risentas små linser). Skär en tjock skiva av löken, finhacka resten. Koka upp rikligt med vatten tillsammans med lökskivan, persiljestjälkar och vitlökshack. Låt linserna koka med tills de är mjuka, det tar cirka 20 minuter. Sila bort kokvattnet och tag bort lökringar och persiljekvistar.

Värm dressingen försiktigt, den ska inte koka. Blanda de varma linserna med den varma dressingen. Rör i hackad rödlök och persilja. Smaka av noga med salt och peppar. Fördela linsalladen i rosésalladsskålar.

Saturday, November 17, 2007

En tallrik linssoppa

Min ambition är att äta lite miljövänligare, bland annat minska på köttintaget. Förr åt jag ofta linssoppa, men nu har jag kommit av mej. (Jag kan bli bättre!) Linssoppan på bilden är en upphottad variant av linssoppa med vitlöksyoghurt från Mat för liv och lust (av Eliasson och Lindeberg, 2004). Det är gott med lite potatisbitar i soppa (tycker jag) så den inte blir sådär jämntjock i munnen.

Linssoppa, 4 port

1 gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor, finhackade
1 msk rapsolja
1 purjolök, skivad
1 liter vatten
2 grönsaksbuljongtärningar
400 g (en burk) krossade tomater
4 potatisar, skalad och tärnad
2 dl röda linser
ett par nypor starkt chilipulver
1 tsk oregano
2 msk pressad citron
lite salt, nymald peppar

tillbehör:
2 dl grekisk yoghurt smaksatt med vitlök och t ex färsk mynta

Fräs lök och vitlök i oljan. Tillsätt purjolöken och låt den steka med ett par minuter. Häll på vatten, buljongtärningar, tomatkross och potatistärningar. Låt koka i cirka 10 minuter. Lägg i linserna och koka 10 minuter till. Smaka av med chili, oregano, citron, salt och peppar. Klicka i yoghurten.

Thursday, November 15, 2007

Lammfärstårta

Dagens recept kommer från mitt livs allra första blogginlägg, fast här i en något uppgraderad form. Det är en mellanösterninspirerad lammfärstårta med tehinatopping som jag är mycket förtjust i. Min make, som i vanliga fall gillar det mesta jag gör (eller åtminstone äter snällt), sa bestämt igår att "detta gillar jag inte alls". Han avskyr jordnötssmör och sesampastan tehina/tahini är ganska lik jordnötssmör i både smak och konsistens. Så prova inte det här receptet om du hatar jordnötssmör lika innerligt som mannen min...

Jag blandade lammfärsen med hälften nötfärs för ibland blir det snudd på för mycket lammsmak annars; färsen bräker. Mycket av smaken sitter i fettet och genom att ta en del mager nötfärs i stället för lamm så minskar både något av den högljudda lammsmaken och lite av den totala fettmängden.

Lammfärstårta med tehinatopping

400 g lammfärs
400 g nötfärs
1 gul lök, mycket fint hackad
3 vitlöksklyftor, pressade
200 g kokt potatis (2 st), riven
0,75 dl mjölk
1 ägg
0,75 tsk spiskummin
1 tsk salt
0,75 tsk nymald svartpeppar
0,5 tsk kanel

topping:
0,75 dl tehina
1,5 msk pressad citron
1 vitlöksklyfta, pressad
1 krm salt
1 krm nymald svartpeppar
ca 0,5 dl vatten

garnering:
1 msk rostade pinjenötter
bladpersilja

Sätt ugnen på 200 grader och lägg en bit aluminiumfolie i botten för färsen brukar läcka ut lite. Blanda alla ingredienser till färsen och bred ut den i en form med löstagbar kant (ca 24 cm i diameter). Ugnsbaka i 25 minuter.

Rör ihop tehina, citron, vitlök, salt och peppar. Vispa ner vattnet tills smeten blir bredbar och slät. Bred tehinasmeten över köttfärsen och ugnsbaka cirka 10 minuter till. Kolla med en sticka om köttsaften är klar. (Lammfärsen kan ju se lite rosa ut även när den är genomstekt så gå inte efter färgen på färsen.) Strö över pinjenötter och persiljeblad.

Vi åt köttfärsen med stavar av olikfärgade morötter (fjäsk för sonen) och mos på potatis, jordärtskocka och rotselleri. Gott och flott. Hej och hå. Nu ska jag ut och gå.

Wednesday, November 14, 2007

Liten vitamin- och fiberbomb

Den här lilla rätten är varken söt eller salt eller rättare: både och. Det är viktigt för smaken att avokadon och sharonfrukten är perfekt mogna så välj frukten med omsorg.

Sharon- och avokadosallad med kardemumma

1 avokado
1 sharon
3 svartpepparkorn
1 krm kardemummafrön
en nypa salt (viktigt!)
ev några droppar balsamvinäger
1 msk rostade pinjenötter

Skiva avokado och sharon. Mortla svartpeppar, kardemumma och salt och strö över frukten. Droppa eventuellt över lite balsamvinäger och garnera med pinjekärnor.

Bendels bulgur

Trots att jag är förkyld och har ett helkasst smaksinne känner jag i mitt inre (alltid retar uttrycket någon...) att det här är ett lysande recept, Bendels varma lammfärs- och bulgursallad med blomkål, morot och myntayoghurt.

Vad jag faller för

Jag har lånat Klassiska kakor på nytt vis av Mia Öhrn igen och på kvällarna ligger jag vid teven och smakar på recepten. "Om du så bara ska baka ett enda recept ur den här boken måste det nästan bli den här gudomliga äppelkakan" - sådana formuleringar faller jag för. Trots att jag inte tänkt baka äppelkakan med mandelmassa och krispiga kardemummasmulor så gjorde jag det ändå. Sen hade jag den inne i ugnen lite för länge (den blev en aning torr) så jag vet inte om det blev äppelkakornas äppelkaka, men jag önskar att fler kokboksförfattare vågade locka med favoritrecept.

Tuesday, November 13, 2007

Dagens mål är vila och tystnad...

Äsch, jag är sjukskriven idag. Min röst är fortfarande bara ett enda kraxande och ögonen är röda och rinniga. Det känns dumt, trist och liksom overksamt att vara hemma, men så är det. Hela familjen är skruttig.

I LagaLätt nr 8 -07 hittade jag ett recept på dillpesto som vi åt häromdagen. Egentligen skulle det vara salta mandlar i peston, men det fanns inte i min affär så jag använde vanliga salta och rostade cashewnötter i stället. Pepparroten minskade jag något för den jag fick tag på var väldigt stark (smaka dej fram!). Och parmesanosten är mitt tillägg (eller så hade receptmakaren glömt det). Varsågod, här är en snabblagad och god rätt!

Pasta med räkor och dillpesto, 4 port

250 g penne
200 g kronärtskockor (Findus frysta)
150 g provencalsk sallad (frisé-, rosé- och mache)
200 g skalade räkor
0,5 dl grovriven parmesan

dillpesto:
1 kruka dill
0,75 dl salta och rostade cashewnötter
1 färskpressad citron
0,5 dl olivolja
0,5 dl vatten
0,5 dl riven parmesanost
0,5 tsk salt
2 krm svartpeppar
3-4 msk färskriven pepparrot
ev 0,5-1 tsk socker

Börja med peston. Mixa dill, nötter, citron, olivolja och vatten i mixer. Rör i parmesanosten och smaka av med salt, peppar, pepparrot och en gnutta socker om du tycker att det behövs.

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen och koka även kronärtskockorna. Skölj salladen. Blanda pasta, kronärtskocka, sallad och räkor. Ringla peston och strö parmesanosten över anrättningen.

Monday, November 12, 2007

Smart mat för gravida kvinnor

Den här fina broschyren har min kollega Kiki Lundberg gjort när jag var föräldraledig. Här finns allt man behöver veta om mat och graviditet plus några recept i slutet. Själv hade jag uppskattat tabellerna med hur mycket fisk man behöver äta för att få tillräckligt med omega-3 samt listorna med folatinnehåll i olika livsmedel. (I början av graviditeten, när man mår illa, kan allt detta uppfattas som överkurs. Då får man trösta sej med att barnet tar för sej och får vad det behöver. Men sen kan man ägna sej åt finlir och att förbättra matvanor på sikt.)

Saturday, November 10, 2007

Vaniljmüsli

Jag har tappat rösten totalt så det är inte mycket bevänt med mej just nu. Annars mår jag bra.

Ofta gör jag müsli själv, mest för att det luktar så gott i köket. Min müsli baseras på vad jag har hemma och kan ändras hur som helst. Dagens variant är varken jättenyttig eller speciellt onyttig, men mycket god. Recepet är snålt tilltaget och tar slut inom en vecka så gör dubbel sats om du inte vill göra en ny müsli inom ett par dagar.

Vaniljmüsli med rostade nötter

3 dl havregryn
2 dl rågflingor
1 dl havrekli
1 dl hasselnötter
1 dl pekannötter
0,25 dl honung
drygt 0,5 msk vaniljsocker
0,25 dl neutral olja (raps-)

Sätt ugnen på 175 grader. Värm honung, vaniljsocker och olja försiktigt, ställ åt sidan. Grovhacka nötterna och blanda dem med havregryn, rågflingor och havrekli. Sprid nötter och gryn på en bakplåtspapperklädd plåt. Häll över den söta oljeblandningen och blanda alltsammans. Rosta i ugnen i ungefär en kvart. Rör om en eller två gånger så müslin inte bränns. Låt den svalna och förvara i tät burk.

Thursday, November 08, 2007

Kinnas potatistårta

Jag har jobbat tre dagar nu, läst 483 mejl (inte så fasligt många med tanke på att jag varit borta i 10 månader), sorterat remisser, försökt förstå sjukhusets nya telefonsystem, träffat ett par patienter. Det har varit rätt lugnt. Och ändå känner jag mej så förbaskat trött.

Svärmor fyllde frysen när hon var här. Nu har vi små älgköttbullar, underbara kåldomar (som vi förresten ätit idag), strömmingslåda och crêpes à la Astrid. Dessutom överraskar maken mej med fina rätter varje dag efter jobbet. Jag kommer nog inte att laga mycket mat på vardagarna framöver. Ok, jag låter mej tacksamt bjudas.

Vi bjöd bland annat på Kinnas potatistårta när svärföräldrarna var här. Det blev en saftig, fin kaka med en härligt syrlig citronsås till. Men den vackra glasyren hoppar jag nog över nästa gång; jag har lite svårt för alltför söta toppingar och kakan är så god i sej själv. (Fast nästa gång ska jag prova lägga till ett par rivna bittermandlar i smeten.)

Monday, November 05, 2007

Svampgratinerade rotfrukter

Varje vecka får jag recept från Årstiderna hemskickade. Det är grönsaksstinna, vackra maträtter, de flesta (eller alla?) signerade Rune Kalf-Hansen. Enda nackdelen är att de är så illa redigerade så man fastnar i bokstäverna i stället för att se möjligheterna. I går lagade jag svampgratinerade rotfrukter och här är receptet (förhoppningsvis utan stavfel och upprepningar eftersom jag skrivit om det). Nästa gång ska jag festa till det med mer ost, kanske någon get- eller fårsort. Och vitlök är ju sällan fel.

Svampgratinerade rotfrukter, 4 port


ca 500 g rotfrukter (jag använde morot, rotselleri, gulbeta och persiljerot)
1 liter svamp (det blev bruna champinjoner i min variant), kvartad
50 g bacon, finstrimlat
1 gul lök, finhackad
1 ekologisk apelsin
salt, nymald peppar
1 msk god olja
25 g lagrad riven ost

Sätt ugnen på 200 grader. Skala och skär rotfrukterna i cirka en centimeter tjocka skivor. Koka dem i lättsaltat vatten tills de fortfarande har lite tuggmotstånd kvar.

Stek baconet i sitt eget fett. Tillsätt löken och när den mjuknat blandar du i svampen. Skölj apelsinen noga och finriv skalet. Pressa ur saften och tillsätt både skal och saft till svampfräset. Smaka av med salt och peppar. Fördela rotfrukterna i en ganska liten ugnssäker form. Lägg på svampen, ringla över oljan och strö på osten. Gratinera i ugnen i ungefär 10 minuter eller tills osten fått fin färg.

Nu är det dags att förbereda inför kvällen. Maken, sonen och svärföräldrarna kommer. Jag ska göra butternutfilopaj, ruccolasallad med garam masala-rostade pumpafrön och oliver. Efteråt blir det Kinnas rödvinsglaserade potatistårta med citronkräm. Sen är det dags att packa jobbväskan, leta upp sjukhusmetallskylten där det står "Leg. dietist Viktoria Schiöler", ta upp nån lunchlåda ur frysen och hoppas på en trevlig kväll, en god sömn och en bra första arbetsdag.

Sunday, November 04, 2007

Savoyfräs

Medan det fortfarande är högsäsong för savoykål måste jag posta ett enkelt och gott recept där kålen får sällskap av kyckling. Jag har inget foto, all middagsmat är nästan omöjlig att fotografera hyfsat snyggt sen det blev vintertid. Och inte nog med att jag knappt kommer att ha några foton här det närmsta halvåret - när jag börjar jobba (i morgon, jo) kommer jag inte att hinna laga så mycket mat heller. Postningarna på Kardemumma blir mer sporadiska. (Kanske maken kan ta över?)

Savoyfräs med kyckling, 3 port

2 kycklingfiléer, grovstrimlade
rapsolja eller flytande margarin
en tredjedels eller ett halvt savoykålshuvud, finstrimlat
2 stora vitlöksklyftor, finhackade
2 cm ingefära, finhackad
2 msk sherryvinäger
bladen från en halv kruka koriander
salt, nymald peppar
0,5 dl skållad, rostad och hackad mandel
ev lite ljus soja vid servering

Värm oljan eller margarinet i en stor gryta. Bryn kycklingen hastigt, tillsätt kål, vitlök och ingefära. Häll på vinägern och låt den dunsta lite grand innan du sätter lock på grytan. Koka cirka 5 minuter. Rör ner koriander, smaka av med salt och peppar. Strö över mandel. Servera med ris.

Sopplunch med parmesankex

Jag är ensam med dottern över helgen och mest lagar vi (jag) mat. Men mentalt försöker jag förbereda mej på att vara umbärlig här hemma. På tisdag börjar jag jobba igen. Dottern har hunnit bli nästan tio månader och min make ska vara hemma med henne ett tag också. Jag ammar henne fortfarande flera gånger om dagen eftersom det går trögt med matintroduktionen. Så jag lämnar väl inte hemmet med optimala förutsättningar för mina kära... (Men det går nog fort för dottern att lära sej äta när jag och brösten inte är i närheten - jag tröstar mej med det, jag vill tro att det är så. Fast lite ont gör det i mammahjärtat.)

Igår blev det fisksoppa och parmesankex. Receptet på fisksoppan kan ses som en skiss där allt är utbytbart, fisksort, grönsaker och kryddor - ändra efter tillgång och smak! I avrunnen, mixad och berikad version åt till och med dottern av soppan, vilket kan ses som ett gott betyg. De knapriga och vackra parmesankexen kommer från systrarna Eisenmans "Soppor, bröd & röror". Mina kex blev lite mindre än systrarnas så jag fick dubbelt så många.

Laxsoppa med rotfrukter och saffran, 4 port

2 morötter
1 persiljerot
1 palsternacka
150 g rotselleri
1 purjolök
2 vitlöksklyftor
200 g savoykål
2 msk olivolja
1 liter fiskbuljong
400 g färsk lax
en halv påse saffran
en nypa chili (typ cayenne)
nymald svartpeppar
en dillknippa

Finhacka alla grönsaker mycket smått (om du har tid, annars får du grovhacka dem). Fräs grönsakshacket i oljan. Häll på buljong och kryddor och koka cirka 10 minuter. Dela fisken i kuber och låt den sjuda i några minuter, tills den är precis genomkokt. Garnera med dill.

Systrarnas parmesankex, 20-40 st

2 dl vetemjöl (jag använde dinkelsikt)
0,75 tsk salt
60 g kylskåpskallt smör
2,5 dl finriven parmesan
5 msk gräddfil
1 äggvita, uppvispad
kvistar av timjan och oregano
sesamfrön

Blanda vetemjöl och salt i matberedare. Kör i lite av smöret åt gången. Fortsätt med parmesanosten och sedan en matsked gräddfil i taget.

Forma degen till en rulle, cirka 3 cm i diameter (min blev bara 2 cm). Rulla in i plastfolie och förvara i kylen minst 24 timmar.

Sätt ugnen på 175 grader. Skär rullen i 5 mm tjocka skivor och lägg dem på en bakplåtspapperklädd plåt. Doppa örtkryddorna i äggvitan och lägg dem försiktigt på kexen. På några av kexen kan man ha sesamfrön. Grädda cirka 15-20 minuter eller tills de är gyllene - passa noga. Låt svalna på galler.

Saturday, November 03, 2007

Idag var jag på världens finaste barnkalasfika

Granatäppelprickig fruktsallad med Annes vaniljmascarpone, valnötter, laktosfri kladdkaka, glasstårta med hallon och vit choklad.

Friday, November 02, 2007

Hallå alla bönkunniga!

Från teveprogrammet Saras kök kommer ett recept på vegetarisk böngryta som jag provat. Receptet är nyttigt, billigt och kräver minimal arbetsinsats (sånt jag fastnar för). Men - vet någon varför mina bönor förblev hårda, även efter fyra timmar i ugnen? I originalreceptet ska man ha 3 dl blötlagda bönor av samma storlek, t ex black eye, svarta bönor, kikärter eller kidneybönor. Och så blandar man tomater, kryddor mm och ställer hela grytan i ugnen i en timma. De vita bönor jag använde behövde två timmars koktid enligt förpackningen (Kung Markattas ekologiska vita bönor) så jag tänkte att jag provmakar mej fram. Efter en timma var bönorna stenhårda, efter två, tre och fyra timmar var de fortfarande ganska hårda... Vad tror ni - var det konstiga bönor eller blev de hårda av att kokas för länge? Det var inget tillsatt salt i kokvätskan (mer än salt från buljongtärningen) i fall det nu kan spela roll. Och bönornas bästföredatum har inte passerats.

Trots bönornas fasta konsistens blev det gott. Tomatsåsen smakade bra; den var lagom kryddad, lagom syrlig, god. Ingen fick ont i magen. Jag gillar receptidén och kommer att prova igen, fast med andra bönor. Så hjälp mej nu, gör mej klokare om du kan.