Min man i radio

Den som vill höra min man prata med sin vackra finröst kan slå på radion i morgon, måndag. I Vetenskapsradion Forum (P1) talar han om sitt vänsterhandsverk kl 13.20, repris tis 19.03 samt lör 06.15.

Retrorulle

Vi åkte till Bondens marknad i Malmö, fast vi blev besvikna. Jag försöker ju så smått tänka ekologiskt och närproducerat osv, men hade ändå minnesbilden av ett grönsaks- och fruktprunkande torg från i höstas. Sparris fanns det, annars var det bara kött och några brödsorter idag. Jag hade förstås helt fel förväntningar.

Rätt länge har jag längtat efter smördegsrullen som min kompis mamma brukade göra. Och i går kväll försökte jag återskapa den och ja, den blev som jag minns den. Fast jag tog en lite för välrökt skinka och snålade med osten. Det ska man inte göra. Och maken saknade chilisting så han hade en klick sambal oelek till.

Smördegsrulle med skinka och purjo

250 g kyld smördeg
1 purjolök, strimlad
lite flytande margarin att steka i
ca 150-200 g rökt skinka, hackad
rätt mycket riven god ost
peppar och ev lite salt
ett uppvispat ägg till pensling
sesamfrön

Sätt ugnen på 200 grader. Stek purjolöken utan att den tar färg. Blanda löken med skinka och riven ost, smaka av med salt och peppar. Fördela röran på halva smördegen och lägg sedan den andra halvan över och förslut kanterna. Pensla med ägg och strö över sesamfrön. Grädda i ugnen i 20 minuter eller tills rullen fått fin färg.

Vi åt strimlad, lättkokt kål och Findusärter med nypressad citron och peppar till. Det blev enkelt, gott.

Gittos amarettobiscotti

Gittos amarettobiscotti förgyller trista vardagar. Jag rostade mandlarna före bakningen, men följde annars det utmärkta receptet; skorporna är riktigt mumsiga att doppa i kaffet.

Ett av mina misslyckanden

Jag kände väl på mej att det var nåt skumt med receptet, grillat sidfläsk med chokladvinägrett (Buffé nr 5 - 07, "Gert Klötzke grillar"), men var för nyfiken för att låta bli att prova. Så igår, i sommarvärmen, var jag inomhus i fyra timmar mitt på dagen för att förbereda makens och sonens ankomst. För att börja med det bästa - chokladvinägretten. Den blev ok, som en aioli med först en aning choklad- och sen rätt skarp balsamvinägersmak i munnen. Sidfläsket blev trist, en kompakt fettklump med ränder. Köttet skulle stå i ugnen 3-4 timmar i 100 grader före grillningen, bara insmort i lite olivolja, citronrasp, salt och peppar. Om jag skulle göra om rätten (det ska jag inte) så skulle jag tillaga den med vatten i formen och ha aluminiumfolie på köttet så att det skulle kunna bli saftigare. Sen skulle jag skära det i tunnare skivor inför grillningen. Hur skulle du gjort?

Lära äta

Puréad sötpotatis in-och-ut, och en liten klökning därtill. Ungefär som väntat med andra ord.

Jennys stora köttbullar i tomatsås

Maken och sonen har åkt till Falköping ett par dagar. Det är så lugnt här, och ikväll ska jag och dottern ut och födelsedagsäta med några arbetskamrater. I morgon, när alla praktiska saker jag tänkt hinna med är klara, så kommer jag att sakna resten av min familj alldeles olidligt, tror jag.

Kompis Jenny och jag brukar berätta för varandra om vi ätit nåt extra gott eller nåt som blev sådär misslyckat så man måste skratta åt det. (Och i ärlighetens namn så har jag bjudit henne på några riktigt äckliga grejer också.) Häromdagen skickade i alla fall Jenny sitt köttbullsrecept som hon har filat på ett tag. Hos oss tyckte alla att det var supergott när vi provlagade, varsågoda.

Jennys stora köttbullar i tomatsås

500 g nötfärs

3 msk ströbröd (och ca 0,75 dl vatten)
1 finhackad lök
1 ägg
1 tsk vitvinsvinäger

1 tsk oregano
salt, nymald peppar (ungefär 0,5 tsk av vardera)

några matskedar vetemjöl att rulla köttbullarna i
olivolja till stekning

tomatsås:
1 kg finkrossade tomater med chili
5 sardeller
3 vitlöksklyftor
0,5 dl kapris

1 dl vitt vin
ev lite peppar och ca 1 tsk socker

Blöt upp ströbrödet i vattten och låt svälla. Tillsätt färsen, löken, ägget, vinäger, oregano, salt och peppar och blanda ihop. Forma golfbollsstora köttbullar och rulla i mjöl. Stek dem i olja en djup stekpanna. Tag upp dem ur pannan.

Hacka vitlöken och sardellerna. Fräs vitlöks- och sardellhacket i "sardelloljan". Tillsätt tomaterna, kaprisen och vinet. Lägg i köttbullarna och låt allt puttra i ungefär 10 minuter. Smaka av.

Min vackra dotter

Min vackra dotter fyller fyra (månader) idag. Den spännande introduktionen till riktig mat ska snart börja. Jag tror vi ska börja med sötpotatis, så som jag hört att man gör i Argentina.

Baconknutar

Jessika undrade hur jag gjorde baconknutarna så här kommer receptet. Jag gjorde dem för att ha som "efter-dagis-bullar" till sonen och mej, men de passar fint till soppa också.

Baconknutar (typ "pizzabullar"), ca 30 st

5 dl mjölk
50 g jäst
0,5 dl olivolja
1 tsk salt
1 ägg, uppvispat
2 dl fullkornsdinkelmjöl

5 dl siktat dinkelmjöl
5-6 dl vetemjöl
2 paket bacon

1 dl tomatsås med basilika

2 dl riven Västerbottensost

1 uppvispat ägg till pensling

Värm mjölken till 37 grader. Rör ut jästen i mjölken. Tillsätt oljan, saltet, ägget och mjölet (börja med det grövre). Arbeta samman till en smidig deg och låt jäsa cirka 30 minuter.

Stek baconet, låt det rinna av och hacka det i mindre bitar.

Dela degen i två delar. Kavla ut varje del och bred tomatsås på. Fördela bacon och riven ost. Vik degen dubbel och skär cirka 15 strimlor av varje deg. Snurra till knutar. Låt jäsa en kvart. Pensla med uppvispat ägg och grädda i 225 grader ungefär 10 minuter.

Pernod i fisksoppan

Ett par matskedar anissmakande Pernod i fisk- och skaldjurssoppan blir inte dumt. Baconsnurror på dinkelmjöl till.

Birgittas köttfärslimpa

Jag var på utvecklingssamtal häromdagen, i november är det dags att börja jobba igen. Som föräldraledig tänker jag inte alls på mitt jobb. Efter förra graviditeten hade jag svårare att koppla av, men nu - jag är väl mer rutinerad... Nåväl, det jag tyckte var roligast innan jag slutade var matlagningskurserna för sjukhusets personal och för de kurserna finns det inte längre några pengar fick jag veta. I den ena gruppen i höstas samlade vi ihop allas bästa recept (gärna lite vardagliga och hyfsat nyttiga) och det blev en riktigt fin samling där jag fått flera favoriter. En Birgitta bidrog med ett mycket trevligt recept på köttfärslimpa som hon använt sen hon var tonåring. Det blir en saftig, gul och fin limpa, kryddmängden kan ökas om man vill ha hetare smak. Ett recept att vårda.

Birgittas köttfärslimpa, 4 (riktigt rejäla) port

0,75 dl skorpmjöl
2 dl mjölk
1 gul lök
0,5 msk smör eller margarin
400 g köttfärs (nöt- eller bland-)
300 g finrivna morötter
1 ägg
1 msk tomatpuré
1 tsk salt
nymald vitpeppar
1 tsk curry
0,5 tsk malen ingefära (eller större mängd färsk)
2 tsk ansjovisspad
senap och skorpmjöl till panering

Blanda skorpmjölet med mjölken. Hacka löken och fräs den i matfettet. Tillsätt färsen till skorpmjölsblandningen och rör därefter i morötter, ägg, tomatpuré, kryddor, ansjovisspad och stekt lök. Arbeta färsen smidig och forma till en limpa. Lägg den i en smord ugnsfast form. Bred senap på färsen och strö över skorpmjöl. Grädda färsen i 200 grader cirka 40 minuter.

Zucchini i krämig sesamdressing

Här kommer en variant på Saras sesamtzatziki med zucchini - så fantastiskt god! Gillar man tehina så måste man prova. Det är en ganska mäktig sidorätt och jag skulle tro att den passar till grillad kyckling eller en sallad med bönor och gröna blad. (Vi åt zucchinin till köttfärssås och spagetti och det var väl inte så finurligt kanske.)

Zucchini i krämig sesamdressing

1-2 zucchini (ta den större mängden om du vill ha en mindre "såsig" rätt än på min bild)

olivolja till stekning

0,5 dl yoghurt, 10%

0,5 dl ljus och lös tehina

2 tsk pressad citron

1 pressad vitlöksklyfta

salt, nymald peppar

Skiva zucchinin och stek i olivolja tills skivorna får fin färg. Blanda under tiden resten av ingredienserna till en tjock sås. Rör försiktigt i zucchiniskivorna medan de fortfarande är varma. Servera ljummen.

Grön ärtsoppa med mandel och mozzarella

Man kan inte annat än le när man får ett recept tillskickat sej och det står att man kan tillsätta färska linsgroddar för "det knaprar så fint när man äter". Det är poesi det. (Bakgrundshistorien är att jag skrev till Sara och passade på att fråga om ett gott tehina-tips eftersom jag köpt en så fantastiskt fin, rinnig tehina.)

Jag gillar att dricka tunna grönsakssoppor ur kopp. Igår gjorde jag en grön ärtsoppa med mozzarella - Nigella gjorde nåt liknande på teve en gång som hon kallade "slemsoppa" eftersom det blir långa trådar av ost i soppan. Den här soppan har den goda egenskapen att vara snabblagad. Och den är mycket välsmakande. Men se till att fixa ett par mackor till också för soppan är inte speciellt mättande.

Grön ärtsoppa med mandel och mozzarella, 4 port

1 liter grönsaksbuljong

600 g frysta gröna ärter

1 dl mandlar

0,5-1 tsk mynta

1 tsk oregano

lite chili av valfri sort och mängd

salt, nymald svartpeppar

(ev en pressad vitlöksklyfta)

en mozzarellaklump (125 g)

Mixa mandlarna fint. Koka upp ärterna i buljongen, tillsätt mandelmjölet och smaka av med kryddorna (kanske lite vitlök också). Kör alltsammans i mixer/matberedare. Klipp i mozzarella och låt osten smälta i soppan.

Säsongsguiden

Jag har inte kommit så långt i den ekologiska frågan; det har varit lite annat att pyssla med. Via Curious och Bendel har jag i alla fall hittat en säsongsguide för olika livsmedel. Alltid något att börja med.

Saffransdoftande blåmusslor

Jag skulle köpa äpplen i min ICA-butik. Det fanns inga ekologiska eller svenska så jag frågade efter "de mest ekologiska" äpplena bland de italienska, holländska, franska och argentinska sorterna. Den fruktansvarige rekommenderade dem från Argentina. Jag gick därifrån med en påse äpplen från Argentina och en stark känsla av att jag gjort fel. Kanske var frågan felställd. Jag kanske skulle valt en helt annan frukt - men vilken? Eller man kanske inte ska äta frukt alls när det inte är säsong i Sverige. Helt säkert är att jag måste lära mej mer om det här.

Jag lärde mej i alla fall nåt i affären den dagen. När jag var i fiskdisken och köpte musslor frågade jag om musseltips. "Öppna plastpåsen du just knöt om dem, annars dör de." (Nästan automatiskt hade jag knutit den genomskinliga påsen som musselnätet låg i.) Ett bra råd. Musslorna, som jag och två andra föräldralediga mammor sedan tillagade, blev gudomliga. Såhär gjorde vi:

Saffransdoftande blåmusslor, 2 huvudrättsportioner eller 4 mindre

ett nät färska blåmusslor
1-2 msk smör
1 finhackad schalottenlök
1 finhackad vitlöksklyfta

5 dl torrt vitt vin
0,5 pkt saffran
salt, nymalen peppar

slätbladig persilja till garnering

Skrubba musslorna. Släng dem som inte stänger sej när man knackar på.

Värm smöret i en rejäl gryta. Lägg i schalottenlök och vitlök. Fräs lökhacket mjukt men inte brunt. Häll på vin och saffran, smaka av med salt och peppar. Låt koka ihop. Tillsätt musslorna, lägg ett lock på och koka på ganska hög värme i 4 minuter eller tills alla musslorna öppnat sej.

Strö över persilja. Servera med ett vitt bröd som du kan doppa i det goda spadet. (Och vi hade en sallad med stora vita bönor till också.)

Spagetti med spenat och ricotta

Min man ska börja forska om mat och poesi. Han kommer hem från jobbet och berättar om spännande saker han läst, till exempel matlagningsteveprogrammens utveckling, från undervisande till en mer sinnlig hållning till mat. Och om hur Jamie och Nigella anspelar på sexualitet på olika sätt. Jag kan inte återberätta så bra, men jag har bett honom gästblogga om det. "Visst, men tjata inte". Sen berättar han vad han läst om synen på frukt och grönsaker i historien, att det inte ansågs bra att äta det för magens skull ända in på 1900-talet. Detta ledde till att fattiga människor ofta mådde bättre än de mer välbeställda eftersom de åt mer frukt och grönsaker. Sånt får jag höra och nu ber jag på mina bara knän: "Blogga lite, lite om det". "Visst, men sluta tjata", svarar maken. Så vi får väl se.

Jag gjorde en riktigt snabblagad och smarrig pastarätt häromdagen. Receptet hittade jag i LagaLätt nr 3 - 07. Min enda ändring var att jag minskade på spagettin och använde fryst bladspenat i stället för tre påsar färsk babyspenat.

Spagetti med spenat och ricotta, 4 (rätt små) portioner

300 g spagetti
3 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
250 g bladspenat (fryst och sedan tinad)
1 dl russin
saft från en citron, ca 0,5 dl
0,5 dl rostade pinjenötter
125 g ricotta
salt, nymald svartpeppar

Börja med att koka spagettin. Fräs skivad vitlök i oljan under tiden. Tillsätt spenat och russin och fräs ett par minuter till.

Spara en halv deciliter av pastavattnet men häll bort resten när pastan är klar. Blanda i citron, pinjenötter och det sparade kokvattnet i spenatfräset. Rör i ricottan, salta och peppra. Servera med någon grönsak (vi åt sparris till) och grovriven parmesan.

Det bidde en vante

Jag skulle göra svärmors rårakor med zucchini och äta bacon till, men råkade strimla potatis och zucchini i jansson-strimlor i stället för i den lite mindre varianten. Så efter att ha snabbinventerat kylen blev det en gratäng med fetaost som vi åt med matjessill och grönsallad. På tal om Jansson så smakade det lite så.

Potatis- och zucchinigratäng med fetaost

1 kg potatis
1,5 zucchini
rejält med finklippt gräslök
(ev ett par gula lökar)
200 g grekisk fetaost, smulad
salt, nymald peppar
2 tsk timjan
5 dl Oatley iMat

Strimla potatis och zucchini. Blanda med resten av ingredienserna i en ganska stor form. (Jag skulle lägga till gul lök om jag lagar rätten igen.) Grädda i 200 grader cirka 50 minuter.

Annes lingonkola

Bästa fingodiset - Annes lingonkola!

Ceviche

Fisksallad låter poetiskt, och lite underligt kanske. Jag åt ceviche för första gången under dietistutbildningen och tyckte mycket om det. Sen har jag glömt bort rätten och bara tillfälligtvis tänkt på den när jag varit gravid och undvikit rå fisk. Receptet nedan är ett föga autentiskt hopkok från olika källor; vi åt det alldeles nyss och det blev lika gott som jag minns det.

Vi äter lök nu, fast bara i små mängder. Dubblera vitlökskyftorna och schalottenlöken i cevichen för mer smak.

Ceviche, 4 port (som en slags huvudrätt med tillbehör, t ex sötpotatis)

100 g hälleflundra

300-400 g lax

2 avokado

en halv gurka

1 schalottenlök

färsk koriander efter smak

marinad:

2 citroner

2 lime

1 tsk chipotlepaste (Santa Maria)

1 vitlöksklyfta, pressad

1 tsk salt

1 krm peppar

ev en gnutta socker

Skär de båda fisksorterna i små tärningar, ca 1 x 1 cm. (Det är praktiskt och lätt om man skär fisken halvtinad. Livsmedelsverket rekommenderar ju att man fryser fisk som ska ätas rå i minst ett dygn.) Blanda marinaden och lägg fisken däri 4-5 timmar. Skär avokado och gurka i likadana tärningar som fisken. Finhacka schalottenlöken och lite av koriandern (spara lite till garnering). Blanda alltsammans försiktigt. Smaka av noga; jag tog mer av alla kryddor vid avsmakningen.

Sötpotatis kan ju vara hur jolmigt i munnen som helst. Förut har jag ju skrivit om att det praktiskt taget bara går att äta tillsammans med fetaost. Igår härmade jag Sara från Saras kök och skar sötpotatisen i drygt centimetertjocka skivor som jag marinerade med olivolja, citron (viktigt!), salt, peppar och lite chipotlepasta. Sedan ugnsbakade jag skivorna i 15-20 minuter i 250 grader. Så kan man äta det!

Sumakmarinerad lax

Vi har just ätit Lindas sumakmarinerade lax, fast jag satte mina fiskfiléer i ugnen, 250 grader i 10 minuter, i stället för att steka dem. Det hela blev grymt gott och snabblagat med avokado- och gurkbulgur och morotstzatziki. Tyvärr hann jag börja äta innan sonen påminde mej om att ta kort...

Vi åt en liten efterrätt också. Jag vet knappt om jag våga skriva om den. Nästan övermogna bananer brukar jag frysa ner i skalade halvor (efter att jag gick den där veganmatlagningskursen i höstas). Sen låter man dem tina i fem minuter innan man ska äta, kör dem i matberedare tills de får en krämig - liksom glassliknande - konsistens, smakar av med kakao och vaniljsocker. Tro det eller ej, men det är gott.

Uppdatering kastanjemjöl

När jag luktade ner i kastanjemjölspåsen fick jag för mej att det här var något jag smakat förut. Jag gjorde en enkel banankaka med en tredjedel av vetemjölet utbytt mot kastanjevarianten och njöt - jag gillar verkligen den rökiga smaken blandad med banan. Igår packade vi picknick i sonens verktygslåda och satt i Botaniska trädgården och åt Ilvas kastanjefocaccia med pinjenötter och fänkålsfrön (12/1-07), marinerade stora vita bönor och vindruvor. Det söta fänkålssmakande brödet var en upplevelse i sej, men blev ännu godare av att doppas i bönmarinaden. (Mitt bröd blev bara lite för kompakt; jag hade nog för mycket vetemjöl i. Kastanjemjölsdeg ska bli kladdig?)

Så i morse, när jag satte näsan i kastanjemjölspåsen ännu en gång, kände jag direkt vad doften påminde mej om. Barbecuechips. Inte soliga semesterresor i Italien eller kvällsljumma middagar i Spanien. Nåväl, jag har fått mersmak och fina recepttips från er läsare. Snart blir det fler kastanjemjölsexperiment.