Man ska köpa lår

Tänk, inte förrän nu har jag fattat att man ska köpa kycklinglår i stället för kycklingfilé - saftigare, billigare, godare! Ikväll gjorde jag en variant med citron och salvia. (Och om jag inte hade ammat en känslig mage hade jag lagt till vitlök och en gnutta chili.)

Citron- och salviakyckling, ca 4 port

1 kg kycklinglår (med ben)
ca 15 salviablad + några till garnering
2 msk olivolja
2 msk balsamvinäger
1 citron, både skal och juice
salt, peppar

Sätt ugnen på 175 grader. Peta in salviablad, 2-3 stycken, under skinnet på varje kycklinglår. Lägg låren på ett ugnssäkert fat. Blanda olivolja, balsamvinäger, skal och juice från citronen och häll blandningen över kycklingen. Salta och peppra. Ugnsstek cirka 35 minuter eller tills kycklingbitarna är klara.

Naturligtvis har vi picknickat i solen idag. Innan vi gick ut samlade vi ihop lite olika saker från kyl och frys; det hela blev hastigt improviserat. Vi satt sen i Botaniska trädgården och åt mackor med fetaostköttbullar, kaviar och banan. Det var osannolikt gott, nästan de godaste smörgåsar jag ätit... Att äta utomhus är fest.

Fula men goda

Förra gången vi åt temaki hade vi en halvjapan som guide. Den här gången blev noribladen med sin fyllning (sushiris, räkor, strimlade morötter, wasabi osv) inte så tjusiga som de kan bli. Faktiskt så blev de bara fulare och sen ännu fulare. Se makens variant ovan som mest liknar korv med bröd. Jag skippade till 0ch med det sega och trista algbladet helt och åt med kniv och gaffel efter ett tag. Vi drack sake ur små kinesiska äggkoppar och jag fick skratta lite efter en usel dag. (Dottern hade bara skrikit och sonen undrade varför jag var arg hela tiden. Det är svårt att vara en god tvåbarnsmor emellanåt.)

Jag har med visst avund och mycket nyfikenhet följt gittogethern häromdagen. Ni verkar ha haft kul. Läs vackraste beskrivningen av hur K:s socialistiska salami väckte minnen hos Göran.

Kakmonster är vi allihopa

Det är inte så kul att laga mat när man ska undvika lök, vitlök och alltför starka kryddor. Matlagningen blir därför ganska osofistikerad och lär förmodligen så förbli den närmsta månaden. Inget jag vill matblogga om. Som en konsekvens av mindre mat eller nåt annat har jag drabbats av ett oemotståndligt kaksug där jag använder sonen som täckmantel. Visst är det roligt att baka med mamma? (Och innan han hinner svara har jag svängt ihop något och nästan ätit upp det också.)

På fotona ovan: minisockerkaka, gröna monsterkakor och sonen som slickar kladdkakesmet.

Om nötter och torkad frukt

Jag gillar verkligen nötter och torkad frukt. Vilken tur för mej att det är så poppis. Jag har provat mej genom olika sorter och märken och funnit en klar vinnare. Pauluns nöt- och fruktblandning finns bara på Konsum så när jag går dit köper jag flera påsar som jag gömmer på olika ställen där man kan behöva dem (i barnvagnen och i tevesoffan osv). Nötterna och fröerna är fräscha och jag gillar mixen av valnötter, pumpakärnor, pistasch- och cashewnötter. Russinen och papayabitarna är mjuka och naturligt söta. Inget salt är heller tillsatt. Min enda invändning (förutom priset, ca 23 kr för 100 g) är egentligen texten på utsidan av påsen: "Ett perfekt mellanmål!" För vem? undrar jag. Jag tror att många attraheras av Pauluns produkter för att de vill gå ner i vikt. Det framgår inte i marknadsföringen att den lilla påsen innehåller tio gånger så många kalorier som en färsk frukt (ett annat bra mellanmål). För mej som tokammar, barnvagnspromenerar och är smal passar påsen perfekt. Jag behöver extra energi och nötter och torkad frukt känns som ett hälsosammare alternativ än t ex kakor.

Smakmässigt vann Paulun. De andra nöt- och fruktblandningarna verkar inte smaktestats alls innan de släppts på marknaden. Det här är mitt högst personliga tyckande om de sorter jag testat:

Pauluns nöt- och fruktblandning

Mycket god mix av nötter, frön och frukt (trots att de är osaltade och inget socker är tillsatt).

Betyg: 4+

Fazers Tastes of Nature, tropisk frukt- & chokladblandning (cashew- och jordnötter ingår också)

Härskna nötter, trist smak.

Betyg: dödskallevarning!

OLW:s nöt & bärmix

Vanliga rostade salta jordnötter med enstaka smarriga blåbär.

Betyg: 2 (oförtjänt högt betyg bara för att jag gillar rostade jordnötter)

Parrots Nuts on the go

Ok blandning av saltade nötter och sockrade fruktbitar.

Betyg: 3-

Köttfärsfylld aubergine och marockanska morötter

Speciellt snabb i köket är jag inte. Idag skulle jag göra ett av LagaLätts extra lätta recept med "tid över för annat". Det tog hela dan. Prova själv att gröpa ur auberginer, finhacka salami eller riva ost med en arm (dottern på den andra) . Jag följde receptet på köttfärsfylld aubergine någorlunda, bytte nötfärs mot lamm, lök mot lökpulver och la till salami. Kort fattat: Dela två auberginer, skär ut fruktköttet och spara det. Pensla de urgröpta auberginerna med olivolja och kör i ugn, 225 grader, i 10 minuter. Stek 400 gram lammfärs med det hackade aubergineinnanmätet och en finhackad lök (motsvaras av 1 msk lökpulver). Blanda i 1 dl vällagrad riven ost, 1 dl Kelda ostsås och 100-150 finhackad italiensk salami. Smaka av med salt och peppar. Fyll auberginehalvorna med färsen och strö på ytterligare cirka 1 dl lagrad riven ost. Gratinera i 10 minuter eller tills de fått fin färg. Enligt LagaLätt skulle man ha gurkskivor till, men det tycker inte jag är nån riktig grönsak så jag valde morötter i stället.

När jag var i Israel åt jag ofta "marockanska morötter" till min falafel. Jag gillade de där morötterna skarpt och fick med mej ett recept hem som jag tittar på med något års mellanrum; ungefär såhär lyder det: Skala och skiva 5 morötter ganska tunt. Koka dem några minuter (de ska ha sin spänst kvar). Blanda en dressing av 2 vitlöksklyftor, 0,5 tsk socker, 1 krm spiskummin, 1 krm curry, 1,5 msk pressad citron, 1 msk olivolja och hackad persilja. Blanda dressingen med morötterna medan de fortfarande är varma. Smaka av med salt och peppar. Egentligen tror jag att nån form av chili hade varit mer autentiskt än curry, men för dotterns skull hoppade jag över det. Och vitlöken pressades direkt på min makes morötter. Jag undrar om jag, när dottern inte är så känslig längre, kommer att vara mer försiktig med chili och vitlök för att jag vant mej vid det. Jag märkte faktiskt att det luktade vitlök när jag kom till sonens dagis igår och när jag öppnade dörren till vår lägenhet idag - det har jag aldrig känt förut. Jag undrar hur jag brukar lukta egentligen.

Vi reser till svärföräldrarna i morgon, och grannarna som båda disputerar i helgen, ska låna vår lägenhet. Här ser ut som skrutt. Jag måste städa lite.

Banankaka med nötter

Av kaka blir dottern lugn och glad. Banankaka är väl helt otrendigt, men det skiter jag i. Det här receptet innehåller både banan, morot och nötter och man kan åtminstone inbilla sej att kakan är en gnutta nyttig. God är den i alla fall.

Banan- och nötkaka, en ganska liten

25 g smör
0,25 dl rapsolja
0,75 dl socker (gärna en mörkare sort)
1 banan
2 äggvitor, uppvispade
2 dl mjöl (vete-, graham- eller dinkel-)
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
1 morot, finriven
50 g valnötter (alternativt andra nötter eller solrosfrön), mixade

lite smör och något att bröa formen med

Rör ihop smör, olja och socker i en bunke. Mosa bananen och rör i den. Ta i lite i taget av äggvitorna.

Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och salt i en annan bunke. Tillsätt morotsriv och valnötshack. Rör ihop alltsammans och bred ut i en avlång enlitersform. Grädda 30 minuter i 175 grader.

Min mans nya bok

I Kina kallas högerhanden för äthanden. I flera delar av världen får man inte äta med vänsterhanden om man så förlorat den högra i en olycka. Och det är faktiskt så att i så gott som alla språk betyder vänsterhänthet, utöver att vilken hand man främst använder, ondska, falskhet, opålitlighet och annat negativt. Sinister, latinets vänster, betyder också ond. Och i Bibeln finns två vänsterhänta namngivna, båda är mördare.

Dessutom: den som brottas med destruktiv otrohet vänsterprasslar ju. Den som prasslar till höger lär inte få magkatarr av oro. Är ekonomin i olag kanske man tvingas vänsterknäcka. Man tänker kanske att på nåt jäkla vänster skall det gå! Ibland utför man så enkla och oviktiga jobb att man nästan kan göra det med vänster hand, och blir det mer komplicerat får man anlita någon som ens högra hand...

Sådant är språket och sådan är världen. För den är ordnad för nio av tio, inte för de vänsterhänta. Och då menar jag inte bara saxar eller att sås- och soppslevarnas munnar är vända åt fel håll för den vänsterhänte. Det är så mycket mer, i förhållningssätten till de vänsterhänta liksom i vardagen. Mycket mer. I alla tider, i alla kulturer.

På onsdag kommer min mans nya bok ut. Den heter Avig eller rätt. En vänsterhänt betraktelse och är en personlig essäbok om vänsterhänthet utifrån alla tänkbara perspektiv. Den är överraskande och roande. Och lite oroande. Seså, bidra till hushållskassan och gå och köp den (116 spänn här)!

Gröt för glada människor

När jag inte är stressad på morgonen gör jag ibland en söt och barnsligt god banan- och blåbärsgröt. Idag var det en sådan morgon. Vi firade att vi är friska allihop - hurra, hurra, hurra! Jag känner mej nästan nja, lycklig när jag tänker på det.

Banan- och blåbärsgröt, 2 port

2,5 dl vatten

2,5 dl mjölk

2,5 dl blåbär (frysta blir bra)

1 banan, mosad

1 msk honung

1 krm salt

1 dl grahamsgryn (liknar mannagryn, men innehåller lite mer fiber)

Koka upp alla ingredienser utom grahamsgrynen. Vispa i grynen och låt gröten koka på svag värme 10-15 minuter. Fortsätt sedan vispa ofta så att gröten inte bränns.

Smaklösheter, del 2

Jahapp, det verkar främst vara lök min dotters mage inte riktigt klarar av. Inte ens pyttelite lök funkar. Hur fasen ska jag kunna ha en matblogg om recepten inte innehåller lök... Det går ju inte att laga mat utan. Blurk. Och som lök på laxen, eller cocacola på pizzan, blev sonen magsjuk för två och ett halvt dygn sedan. Maken och jag bara går här och väntar på att själva få oss en släng.

På tal om bekvämmatlagning

Eja Nilsson skrev om grytor i Sydsvenskan 25:e februari. Jag blev nyfiken på "karjalan paisti - karelska steken", dvs bitar av olika slags kött, gärna med ben, som tillagas länge i ugnen. Så igår köpte jag fläskkarré (eller grishals som man säger här i Skåne), kalvbringa och lammrygg och provade receptet. Köttet blev otroligt mört, saftigt och gott. Och billigt var det också. Eja rekommenderade kokt potatis och sallad till, men nån slags sås behövs också, tycker jag. Vi åt mustig rödvinssås, bakad potatis och avokado-, gurk- och blomkålssallad till.

Karelska steken, 4 port

1,5 kg kött av olika slag (Eja föreslog fläskkotletter, lammbog, kalvben, märgpipa eller högrev, njure)
salt och 8-10 pepparkorn

Sätt ugnen på 200 grader. Skär köttet i ganska stora bitar och lägg dem i en ugnsfast form. Tillsätt salt och pepparkorn. Häll på så mycket vatten att köttet knappt täcks. Täck formen med tjock folie och sätt in i ugnen.

Minska värmen till 100 grader efter cirka 30 minuter. Låt grytan stå inne två timmar. Under den sista halvtimman ökas värmen till 225 grader och folien tas bort så att köttet får färg.

Lite gladare nu

Jag skäms lite. Igår var jag på extrabesök på BVC med dottern för att väga henne. Hon är så förkyld så jag var osäker på om hon får i sej tillräckligt. Viktuppgången var utmärkt. "Men hon har ont i magen", sa sköterskan som annars sällan uttrycker sej tvärsäkert. (Vi är mycket nöjda med sköterskan för att hon alltid stödjer de beslut man tar och man går ofta ifrån BVC med känslan av att vara en ok förälder. Hon vänder kappan efter vinden, fast på ett positivt sätt.) Och så frågade hon vad jag brukar äta. "Igår kväll åt jag linssoppa med mycket lök, idag kåldolmar. Ja, jag brukar ha en klyfta pressad vitlök under osten på smörgåsen." Sen reagerade jag själv på vad jag sa och att dottern fes och rapade sjuttiåtta gånger under de tjugo minuter jag var där (ursäkta, efter detta inlägg ska jag bara skriva trevligt om mat!) . Hon gallskrek också, men det trodde jag berodde på att hon var täppt i näsan. Jag hade liksom bestämt mej för att mina barn tål allt och jag trodde att mitt överdrivna intag av till exempel vitlök och chili under graviditeten skulle förbereda den ömtåliga bäbismagen.

Idag har jag ätit snäll getostlax med pasta och ärter samt gett dottern Minifom (tar bort luftbubblor i magen) före varje amning. Alla i familjen är gladare. Dottern har sovit och lett som ett fyrverkeri, sonen har varit lugnare och inte tvingats överrösta sin skriksyster. Vilken tur att andra vet bättre än jag.