Kardemumma

Name:
Location: Sweden

Jag tänker nästan jämt på mat, letar det ideala receptet, planerar måltider och är nyfiken på vad andra äter. Min bokhylla är fylld med kokböcker och ibland läser jag dem som poesi (såväl som poesi, kan tilläggas). Förövrigt har jag två barn och en man som jag är lyckligt gift med.

Saturday, July 29, 2006

Indisk potatis

Jag har arbetat en vecka och överlevt. Det var faktiskt rätt trevligt att börja jobba igen efter en lång semester. Och nu sitter jag här och röker en virtuell segercigarr - vi vann ju faktiskt, maken och jag.

Hos min mammas indiska väninna har jag ätit gul, kryddig potatis ett par gånger. Den är väldigt god till tandoorikyckling eller -lax. Jag kan inte de exakta kryddproportionerna, men ungefär såhär funkar (och blir inte speciellt starkt):

Rashidas potatis

ca 1 kg potatis
rapsolja
1 tsk hela spiskummin, mortlade
1 tsk hela svarta senapsfrön
1 tsk mald koriander
0,5 tsk gurkmeja
ett par nypor mycket starkt chilipulver
lite salt

Koka potatisen knappt färdig. Dela stora potatisar. Värm rapsolja i en stor stekpanna. Tillsätt spiskummin och senapsfrön, och efter en stund potatisen och resten av kryddorna. Stek potatisen gyllengul.

Sunday, July 23, 2006

Cyberkockarna


Maken och jag slog våra kloka huvuden ihop och lagade ett bidrag till Ilvas påhitt Cyberkocken - det är debut för oss! Anne är värdinna den här gången och hon (och hennes katter) har valt broccoli, soltorkade tomater, räkor och någon slags ost som obligatoriska ingredienser. Vi blev nöjda med vår ganska lättlagade, smakrika rätt och åt den tillsammans med den lite bredare spagettin bavette (som ligger under broccoli- och vitkålssalladen på fotot).

Glödande räkor, varm kålsallad och pepparrotsdipp, 4 port

ca 300 g råa ekologiska scampi
god marinad till räkorna (olja, vinäger, vitlök och kryddor)
ett halvt litet vitkålshuvud, finstrimlat
2 broccolistånd delade i lagom stora buketter
12-15 soltorkade tomater i balsamvinäger (Zeta), strimlade
rapsolja, salt, peppar, några stänk citron

Pepparrotsdipp:
250 g Kesella 10% (en burk)
2 msk färsk finriven pepparrot
1 msk pressad citron
1 tsk flytande honung
ett par nypor starkt chilipulver
salt, peppar

Låt räkorna ligga i marinaden i ungefär en timma. Blanda ingredienserna till dippen och smaka av.

Värm rapsoljan till grönsakerna och mjuka upp vitkål och broccoli på medelhög värme, men låt dem behålla spänsten. Tillsätt de soltorkade tomaterna och krydda med salt, peppar och citron.

Grilla räkorna (eller stek dem på hög värme) någon minut. Servera rätten med pasta.

Friday, July 21, 2006

Priset på vatten


Är det ytligt att ha som intresse att äta gott? Jag hörde en man på radion en gång (kommer varken ihåg vem han var eller i vilket program) som påstod att nya smaker får oss att reflektera mer över tillvaron och att de kan skapa intressanta samtal. Och jag vill tro att allt som får oss att tänka efter och samtala mer med varandra måste vara av godo. Därför är mat som nöje kanske inte enbart ytligt?

God mat behöver inte vara dyr, men chansen att få riktigt god mat är förstås större på en dyr restaurang än på en billig. Jag är inte van vid att äta dyrt, men i onsdags åt maken och jag 6-rätters på Mötesplats Österlen. Först satt vi på terrassen och intog vår första amuse bouche, sen satt vi i den vackra matsalen med utsikt över vidsträckta genomskånska sockerbetsfält. Vi njöt, för allt smakade gott, men vi hade fullt sjå att komma ihåg vad vi åt. Med alla extrarätter blev det totalt elva rätter... Några av förrätterna var hummer och marulk (eller var det piggvar?) med syltad citron och den gula milda Ingelstadstomaten, tartar på oxkött, sparris och krasse... Och där är hummersoppan med tomatsnö (uppäten på bilden!), där är anklevermoussen med balsamvinäger - men vad är då den bruna fyrkanten bredvid tartaren? Oxkött? Nä, den smakar visst också anklever... Kötthuvudrätten var den "enklaste" rätten, både att komma ihåg och i sitt utförande: lamm från Erikstorp (stek samt chorizokryddad korv), kantarellsmör och rödvinsrisotto. Jag tyckte nog bäst om den rätten. Det mest överambitiösa var skeden med ananassnö, en flaga tryffel och honung. Ananas är vackert i sej - inte behöver den konverteras till modern snö. Tryffeln var torr och honungen blev kall av snön och fastnade i skeden. Just där gifte sej inga smaker i min mun.

Inte förrän vid predesserten, en liten kub vattenmelon och en lika stor kub syrad mjölk rullade i pumpafröhack och placerade på några stänk citronlikör, slappnade jag av i min iver att minnas allt. Jag frågade en av servitörerna, som var oerhört professionell i sin återhållsamma hållning (ja, en hårsmån från otrevlig, tyckte maken) om det var anis eller fänkål i pumpafröhacket. Då log han nästan och upplyste mej om att det var fänkål och krossad kardemumma. Aha. Det slog mej att man måste fråga för att lära sej nåt och att servitörerna faktiskt kunde svara på mina frågor. Så till efterrätten hann jag känna efter vad jag åt också, inte bara sitta och memorera menyn, och jag förvånades över att jordgubbar och lime faktiskt också passar ihop med en lagom dos korianderblad.

När vi checkade ut nästa dag fick vi notan. Maken hade dagen före fått lite snålslag när han såg att vinmenyn kostade 895 spänn så han åkte och köpte en tetra rött vin för en femtiolapp på Simrishamns systembolag strax före middagen. Emellanåt under måltiden gick han upp på rummet och tog en slurk ur den där tetran. (Öhh, nu tappade ni förtroendet för mej och min man som finsmakare...) Jag beställde vatten och vi kunde konstatera på notan att vattenpriset på restaurangen var högre än makens vin från Systembolaget. Aldrig förut har jag druckit mineralvatten för 118 kronor under en kväll...

Tuesday, July 18, 2006

Lavendelskorpor


Maken och jag har köpt ett "gourmetpaket" på Mötesplats Österlen och åker i morgon. Mmmm, vi längtar. Jag hoppas att jag har något att skriva om när vi varit där.

Medan lavendeln blommar kan man passa på att göra lavendelskorpor (recept från Rosendals trädgårdscafé). Vi har en stor buske nedanför balkongen som man kan sno lavendel från.

Lavendelskorpor

120 g sötmandel, hackad
2 ägg
2 dl lavendelsocker (Strösocker blandas med lavendelblommor. Egentligen ska blandningen stå i en burk minst ett par veckor, men det går bra att fuska också och använda färska lavendelblommor.)
1 tsk salt
ca 5-6 dl vetemjöl (mindre mängd gick åt för mej!)
1 tsk bakpulver
100 g grovhackad mörk choklad
1 äggvita till pensling

Blanda mandel, ägg, socker och salt. Tillsätt 3 dl av vetemjölet blandat med bakpulvret, därefter den lätt mjölade chokladen. Till slut blandas resten av mjölet ner lite i taget. Passa så att det inte blir för mycket.

Rulla ut längder som läggs på smord plåt. (Det blev tre plåtlånga deglängder när jag bakade.) Pensla dem med äggvita.

Grädda i 180 grader i 15-20 minuter. Skär längderna i skorpsnittar och torka dem i 100 grader i 30-40 minuter. (Jag gjorde ganska små skorpor så man kan äta många!)

Saturday, July 15, 2006

Jag älskar grillad zucchini


Man kan cykla till havet, det är en mil ungefär. Vi är orutinerade badare så vi hade glömt handdukar och sånt, men i Habo Ljung är det långgrunt så man kan stå vid stranden och skvätta lite bara (åtminstone om man har barn). På vägen hem exploderade mannens däck efter en kilometer ungefär. Så han fick gå hem från havet. Nu sitter han vid teven och smörjer in alla sina röda kroppsdelar. Han väser om man kommer för nära.

När jag kom hem och tittade i kyl och frys hittade jag ett halvt kilo lammfärs, två zucchini och en halv burk ricotta (det som blev kvar efter Ilvas fullständigt underbara chokladkaka med hallon...) och svängde ihop en slags lasagne med grillad zucchini i stället för pastaplattor. Överst klickade jag på en getoströra och lite honung. Det blev väldigt gott tillsammans med pasta och tomatsallad med sumak. Inbilla dej nu bara inte att rätten är fettsnål bara för att jag är dietist...

Zucchinilasagne med lamm och getost, 4-6 pers

2 msk smör- & rapsolja
2 gula lökar, finhackade
4 vitlöksklyftor
1 tsk spiskummin
0,5 dl tomatpuré
500 g lammfärs
ett glas rött vin
ca 1 dl vatten
1 tsk mynta
1 tsk timjan
1 tsk rosmarin
1 krm mycket starkt indiskt chilipulver (välj det hetaste du har i köket!)
1 msk kinesisk soja
lite salt, nymald peppar
2 zucchini
"marinad" att pensla zucchinin med (t ex olivolja, balsamvinäger, vitlök och kryddor)
250 g getost från rulle
125 g ricotta
lite honung och torkad rosmarin att strö över getoströran

Fräs den gula löken i smör- & rapsoljan. Tillsätt pressad vitlök, spiskummin, tomatpuré och lammfärs efter ett tag. Låt färsen bli genomstekt och häll sedan på vin och vatten samt mynta, timjan, rosmarin, chili och soja. Koka en stund under lock, tills såsen är färdig. Smaka av med salt och peppar.

Skär zucchinin i tunna skivor och pensla med marinad. Grilla zucchiniskivorna vackert randiga och söta.

Ta eventuellt bort vitmögelkanten från getosten och mosa osten med ricottan.

Fördela hälften av köttfärsröran i en inte alltför stor ugnsfast form. Lägg sedan över hälften av zucchiniskivorna. Fortsätt med ett sista köttfärslager och ett zucchinilager. Avsluta med att klicka ut getoströran, ringla över honung och strö över rosmarin. Om köttfärssåsen fortfarande är varm och zucchiniskivorna är nygrillade räcker det med 5-10 minuter i 175 grader varm ugn. (Mitt foto togs före gratineringen, sen rinner osten ut lite mer.)

Friday, July 14, 2006

Kika in på Pumpan


Ven är sagoön kring vilken Köpenhamn, Helsingör, Malmö, Landskrona och Helsingborg cirkulerar. (När man cyklar runt på ön tappar man ständigt kontrollen över vilken kustremsa som hör till hemlandet.) Fälten och backafallen är förförande. Och är man intresserad av mat är detta rätt plats för en utflykt.

På Ven finns Europas nordligaste odlingar av durumvete och hos Hvendurum köper man underbart bröd, kakor och pasta. Vill man har ost till brödet cyklar man förbi Hvens getost. De ostar jag smakade var milda, men med tydlig getsmak.

Pumpans café och restaurang äter man enkelt och gott, gärna utomhus om vädret är vackert. Maken åt en gudomlig äppelfikonpaj med calvadosgrädde och jag åt durumbröd med getost, valnötter, honung och sallad. Pumpans ljusgröna specialare "green peace" (eller "green peas"?) är en mix av bland annat vitkål och selleri som klickas på salladen. Det låter präktigt, men smakar inte dumt alls. Servicen på Pumpan slår det mesta. När sonen blev trött erbjöds vi låna en filt så vi kunde lägga honom på en skuggig plats i trädgården. Och våra vattenflaskor fylldes på utan att vi ens frågade om det... När min man och jag var på Ven förra gången (före sonen) fastnade vi på Pumpan; vi åt nästan all mat där och satt och skrev odödlig (?) poesi inspirerad av rasrisken på ön, malvorna och vattnet runtomkring. Ja, såna var vi.

Igår stannade vi bara på Ven över dagen och åt inte middag på Hamnkrogen, men en lunch hann vi med där. Spättan var dyr och god och oxfilén var utmärkt, och den sistnämnda skulle fått full poäng om mer spännande grönsaker än salladsblad ingått i rätten. Jag övertalade maken att prova whisky från ön, men de hade inte den på Hamnkrogen och när jag senare läste turistbroschyrerna förstod jag att den är färdig först 2010/2011. Lite fånigt att göra reklam för lokal whisky när man inte kan få smaka den förrän om flera år...

Innan man reser hem med färjan måste man köpa en glass från Vens egen glassfabrik. Som allt annat som tillverkas på ön så görs den i liten skala på naturliga råvaror från trakten och är utan onödiga tillsatser. Papayaglassen var god; jag ska inte vänta tre år med nästa tur till Ven.

Tuesday, July 11, 2006

Hos grannarna

Vi blev bjudna på persisk middag en trappa upp. (För övrigt hade den här tjejen varit där bara några dagar tidigare, inte visste jag att hon känner våra grannar.) Det var fantastiskt gott - lammköttbullar, örtomeletter och kycklingomelett, och till detta åt vi ris med "tadig" (skorpa), finskuren sallad och yoghurt med rosenblad. Min favorit blev kycklingomeletten med saffran och berberi (längst bort till vänster på bilden). De vackra röda och lite syrliga bären var en ny och trevlig bekantskap för mej. Jag var tvungen att åka till Möllevångstorget idag för att köpa sådana. Om jag inte förstått fel är berberi och zeresjk samma sak - är det någon som vet?

Thursday, July 06, 2006

Andra plättar

Jag har lyckats missa Kardemummas ettårsjubileum och det retar mej lite... Det har varit ett roligt år. Jag minns hur lycklig jag blev för ett år sedan när jag märkte att det fanns (och finns) andra småknäppa matmänniskor bara ett klick bort. Och jag är fortfarande glad.

Trots att klockan är halv sju är det trettio grader i skuggan. Man orkar knappt laga mat; det är för varmt. Man vill bara sippa Ramlösa och ha fötterna i kallt vatten. I eftermiddags stekte maken bananplättar till mej. Vi åt de ljuvliga små skapelserna med glass. (Receptet kommer från Det vegetariska köket av Lotta Brinck.)

Bananplättar, 4 port

4 mogna bananer
1 pressad apelsin
1,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
0,5 tsk malen nejlika
2 ägg
smör till stekning

Mosa bananerna och blanda dem med pressad apelsin. Blanda vetemjöl, bakpulver och nejlika. Rör ned i bananmoset. Vispa upp äggen, rör ned dem också i banansmeten.

Hetta upp lite smör i en stekpanna. Klicka ut 3-4 plättar åt gången. Stek gyllenbruna på båda sidor.

Monday, July 03, 2006

Zucchiniplättar med feta


I går satt vi på innergården (i skuggan) och åt Karins/Nigellas zucchiniplättar och det blev inte så mycket som en smula kvar. Vi vuxna var förtjusta och barnen var närmast besatta! Jag följde Karins recept, men la till salt och peppar. Lime till var perfekt.

Men medan jag stekte plättarna, i rikligt med olivolja, svor jag vilt. Min helt nyinköpta nödlösningsteflonpanna hade redan lyckats bli rund i botten och fettet rann bort från mitten. Jag köpte den satans teflonpannan för att gjutjärn är tungt och suger åt sej mycket fett och titan är bra men inte har oändlig livslängd som gjutjärn... Så mitt snålval av teflonpanna kostade ungefär 150 spänn per stekning eftersom jag hann steka ägg en gång och fläskkotlett en gång innan den slog sej. Vad i helsicke ska jag köpa för stekpanna nu - hjälp!