Name:
Location: Sweden

Jag tänker nästan jämt på mat, letar det ideala receptet, planerar måltider och är nyfiken på vad andra äter. Min bokhylla är fylld med kokböcker och ibland läser jag dem som poesi (såväl som poesi, kan tilläggas). Förövrigt har jag två barn och en man som jag är lyckligt gift med.

Friday, July 14, 2006

Kika in på Pumpan


Ven är sagoön kring vilken Köpenhamn, Helsingör, Malmö, Landskrona och Helsingborg cirkulerar. (När man cyklar runt på ön tappar man ständigt kontrollen över vilken kustremsa som hör till hemlandet.) Fälten och backafallen är förförande. Och är man intresserad av mat är detta rätt plats för en utflykt.

På Ven finns Europas nordligaste odlingar av durumvete och hos Hvendurum köper man underbart bröd, kakor och pasta. Vill man har ost till brödet cyklar man förbi Hvens getost. De ostar jag smakade var milda, men med tydlig getsmak.

Pumpans café och restaurang äter man enkelt och gott, gärna utomhus om vädret är vackert. Maken åt en gudomlig äppelfikonpaj med calvadosgrädde och jag åt durumbröd med getost, valnötter, honung och sallad. Pumpans ljusgröna specialare "green peace" (eller "green peas"?) är en mix av bland annat vitkål och selleri som klickas på salladen. Det låter präktigt, men smakar inte dumt alls. Servicen på Pumpan slår det mesta. När sonen blev trött erbjöds vi låna en filt så vi kunde lägga honom på en skuggig plats i trädgården. Och våra vattenflaskor fylldes på utan att vi ens frågade om det... När min man och jag var på Ven förra gången (före sonen) fastnade vi på Pumpan; vi åt nästan all mat där och satt och skrev odödlig (?) poesi inspirerad av rasrisken på ön, malvorna och vattnet runtomkring. Ja, såna var vi.

Igår stannade vi bara på Ven över dagen och åt inte middag på Hamnkrogen, men en lunch hann vi med där. Spättan var dyr och god och oxfilén var utmärkt, och den sistnämnda skulle fått full poäng om mer spännande grönsaker än salladsblad ingått i rätten. Jag övertalade maken att prova whisky från ön, men de hade inte den på Hamnkrogen och när jag senare läste turistbroschyrerna förstod jag att den är färdig först 2010/2011. Lite fånigt att göra reklam för lokal whisky när man inte kan få smaka den förrän om flera år...

Innan man reser hem med färjan måste man köpa en glass från Vens egen glassfabrik. Som allt annat som tillverkas på ön så görs den i liten skala på naturliga råvaror från trakten och är utan onödiga tillsatser. Papayaglassen var god; jag ska inte vänta tre år med nästa tur till Ven.

2 Comments:

Blogger karin said...

Jag vet inte hur många gånger jag varit på väg till Ven...
Det närmaste jag kommit är Bondens marknad på Drottningtorget och köpt mjöl, pasta och skorpor.

12:13 PM  
Blogger Viktoria Schiöler said...

Du måste åka dit, Karin! Från Lund tar det en timma och en kvart och kostar 158,80 kr tur och retur på familjebiljett - inte är det det som hindrar dej? Passa på en dag när du har semester!

12:39 PM  

Post a Comment

<< Home