En squashgratäng med Taleggio och lite annat

I går åt jag en varm korv i bröd med syrad spetskål som gjorde mej lycklig. Restaurangen hade själva gjort korven, jag tror den var smaksatt med körvel. För den som är intresserad av grisbondens namn och plats på kartan så framgår det av menyn. Nej, det var inte vilken korv som helst. Sen åt jag sej till huvudrätt, jag tror den godaste sej jag ätit, med mandelpotatis, råräka och forellrom. Alltsammans på Mrs Brown i Malmö.

Dagens lunch lagade jag själv, en squashgratäng ungefär, med bröd från St Jakobs stenungsbageri till. God tomatsås, skivor av rostad squash och massor av den italienska rödkittsosten Taleggio varvades omsorgsfullt. Det blev mycket gott, men både min man och jag hamnade i total paltkoma och var tvungna att sova en halvtimma efter maten. Min rekommendation är att man äter gratängen som tillbehör i stället för den är riktigt mättande.

Squashgratäng med Taleggio (receptet är taget från delicius. och har ändrats av mej)

700 g squash, skuren i knappt 5 mm tjocka skivor
olivolja
salt, nymald peppar
400 g Taleggio, tärnad
100 g färskriven parmesan

tomatsås:
2 vitlöksklyftor, finhackade
olivolja
2 x 400 g burkar Muttis körsbärstomater (eller vanliga krossade tomater om Muttis inte finns)
10 blad färsk basilika
salt, nymald peppar

Sätt ugnen på 200 grader. Lägg squashskivorna på en plåt med bakplåtspapper, salta, peppra och pensla med olja. Sätt i ugnen 15-20 minuter eller tills skivorna får lite färg. Öka eventuellt ugnsvärmen mot slutet.

Börja göra tomatsåsen genom att fräsa vitlöken i olja. Tillsätt tomaterna, basilikan och låt koka 20-30 minuter. Smaka av.

Lägg ut ett lager squash i en form som rymmer cirka 2 liter. Tillsätt en tredjedel av tomatsåsen och lika mycket av ostarna. Forsätt varva ingredienserna ett par gånger till. Baka i ugnen 30 minuter eller tills gratängen doftar och ser färdig ut.

Julie & Julia

I går såg jag Julie & Julia. Och visst blev jag charmad. Jag gick hem och bläddrade i Det goda franska köket och tänkte att det här är bra, men Julies projekt att laga alla de drygt 500 recepten under ett år ger mej magont. Jag som inte ens kan planera för en vecka hade fått superångest av att veta exakt vad jag ska hitta på ett helt år framöver. Det roliga med matlagning är att man kan göra något man är sugen på och kan ändra recept vilt efter dagshumöret. Så är det för mej, men jag vet inte om jag är riktigt normal.

Polska pannkakor

Pannkakor med hemgjord kanelglass och vaniljkesella med russin. Jag blev blev bjuden på det under min storstadsresa förra helgen. Vaniljrussinkesella är ruskigt gott till pannkakor och jag tror att det är det som gör att rätten kallas "polsk".

Vi kokar nyponsoppa

Hela familjen hjälptes åt att plocka nypon, sedan snoppade vi dem, kokade dem 20 minuter, mixade, silade, sötade och drack i pyttesmå skålar med en klick glass. Tina har receptet och bilder som är mycket bättre än mina. Jag la till lite pressad citron (och ökade sockermängden något) och hade jag haft en vaniljstång att koka nyponen med hade jag använt den.

Det blev en mörkröd, antioxidantstinn nyponsoppa. (Alla slags bär är rika på antioxidanter, men nypon ligger i topp! Förmodligen delvis pga sitt höga C-vitamininnehåll, vilket ju minskar om nyponen kokas och det gör de förstås.) Soppan doftade fantastiskt. Min son och hans kompisar var skeptiska, tyckte att det inte smakade som vanligt, alltså inte så gott som köpt nyponsoppa. Min lilla dotter däremot, hon var helsåld och drack upp det som de andra hade lämnat. Och när hon vaknade i morse undrade hon om vi kunde gå ut och plocka mer.

I fredags

Storholmen, oktober. Det är kallare än jag har kläder för och jag fryser hela tiden. Jag förundras över hur vackert det är - alla färger, min kompis charmiga hus och det fallfärdiga slottet bredvid hennes. Vi dricker vin, pratar mycket och har det så bra. Samtidigt, fast i en stad långt bort, föder en annan bästa väninna en dotter.

Vi äter Annes tabouleh på hel bulgur, hommos och finbröd som är köpt i stan.

Jo, det är verkligen höst nu. Lite vemodigt, faktiskt.