I fredags
Storholmen, oktober. Det är kallare än jag har kläder för och jag fryser hela tiden. Jag förundras över hur vackert det är - alla färger, min kompis charmiga hus och det fallfärdiga slottet bredvid hennes. Vi dricker vin, pratar mycket och har det så bra. Samtidigt, fast i en stad långt bort, föder en annan bästa väninna en dotter.
Vi äter Annes tabouleh på hel bulgur, hommos och finbröd som är köpt i stan.
Jo, det är verkligen höst nu. Lite vemodigt, faktiskt.
Vi äter Annes tabouleh på hel bulgur, hommos och finbröd som är köpt i stan.
Jo, det är verkligen höst nu. Lite vemodigt, faktiskt.
1 Comments:
Vackert (både ord och bild)! Och ja, nu är det verkligen höst och lite vemodigt känns det nog.
Post a Comment
<< Home