Å som i aubergine

Blogger och jag har inte kommit överens den senaste veckan, och vi gör det fortfarande inte. Jag hade tänkt skriva om somriga restaurangbesök och vårens första grillning, att min dotter doftar som en spansk tapas (jo, det är sant), att jag ser fram emot att åka till Astrid och aporna som kallar sej Malmös mesta miljölivs, om varför dietist blivit ett skällsord och att jag vill fråga er varför vitlök ibland blir grönblå i ugnen och vad man kan göra med nysnodd libbsticka. Men just nu har jag glömt hur jag tänkte skriva. En annan gång kanske det blir gjort.

I väntan på vårprimörerna sysselsätter jag mej med aubergine, skär tärningar eller långa remsor, penslar med olivolja, lägger dem på bakplåtspapper, saltar, pepprar och ugnssteker i tjugo minuter eller tills de fått fin färg. Det blir mjukt och sött och får lite grillsmak, nästan. Jag lägger den tillagade auberginen i marinad eller gör en ratatouille. Om jag har ratatouille kvar dagen efter värmer jag den, blandar med räkor och smular fetaost över. I köttgrytan med caponatastuk (ovan) har jag bland annat aubergine men också russin, oliver, kapris och vinäger. Och lite för mycket socker, annars var den god.