Jag är en härmapa

Jag hade en riktig matdag igår. Få inte ångest över det utan gläds med mej - jag hade en ovanligt lycklig dag. Redan vid frukosten började smakäventyret; det var ett misslyckat sådant, men ändock. Jag brukar äta havregrynsgröt med torkade aprikoser. Eftersom jag träffar födoämnesallergiska patienter nuförtiden så händer det att jag rekommenderar bovete. Så igår gjorde jag bovetegröt med torkade aprikoser till mej själv. Det var rysligt, gröten fick en kletig konsistens med bismak av... bovete? Men jag tror man kan vänja sej. Det tog lång tid för mej att börja gilla havregrynsgröt så det finns hopp även för bovetet.

Till lunch åt vi Saras biff à la Lindström och Saras coleslaw. Jag rostade nåt havrebröd till och la upp det som hamburgare. Jag hade egentligen tänkt vi skulle äta maten utomhus, men rätten tog lite längre tid att fixa i ordning än jag trott och så somnade dottern inomhus osv, osv. Coleslaw-salladen förstärktes med lite extra vitlök bara (det är väl knappast något som förvånar mina trogna läsare).

På eftermiddagen gjorde jag Saras tranbärsdrink med avokado och hallon igen. Den här gången hade jag inte så mycket koncentrerad tranbärsdryck hemma så jag tog nån deciliter naturell yoghurt och lite vaniljsocker i stället. Det blev nästan ännu godare. Vanilj gör det mesta godare.

Till middag åt vi Saras spenatsoppa med vitlöksost (fast receptet i hennes kokbok är lite annorlunda) och Saras ugnsrostade rotselleri med chèvreost. Inte minst sonen tyckte om spenatsoppan, men getostbakelsen tyckte han sådär om. Båda rätterna kommer vi att laga igen.

Så framåt kvällen blev jag sötsugen och bakade brorsans havrekolakakor med pumpafrön. Jag tror jag hade kunnat äta upp alla kakorna, men sparade några till maken och några till frysen. Förresten, jag ska nog gå och norpa en till nu, medan dottern fortfarande sover. Det är min näst sista föräldralediga måndag så jag får passa på.