Hirs, bovete, puffad quinoa
Hirs. Jag tänker på de skräpiga kolvarna min barndoms undulater uttråkat satt och knaprade på. Och järn, hirs ska visst vara relativt järnrikt. Jag trodde att jag aldrig ätit hirs men kände direkt igen smaken från nån rätt på Govinda som jag trodde var baserad på linser. Nu kokte jag hirsen med lök, tomat och buljong (salt och peppar) och det var en trevlig och igenkännande överraskning. Konsistensen blev grötig men det gjorde inget.
Jag gjorde tunnbröd/hårdbröd av bovetemjöl igår också. De blev rent läskiga. Jag skyller på receptet; det var för... mycket bovete i. Jag har visst inte vant mej vid smaken.
Och quinoa pops köpte jag också igår. De är en minivariant av puffat ris eller popcorn fast väldigt mycket dyrare. Inte så dumma, men heller inte upphetsande; tål man inte gluten eller vete kan man likväl äta ris eller majs (om man tål det). Nu funderar jag på hur man skulle kunna använda dem i nån slags hemgjort godis.
2 Comments:
jag har ett recept på mjukt bovetebröd som jag tycker är jättegott. Postar det gärna om du vill. Jag gillar också hirsflingor i kryddig linsgryta, mumsigt som dip till bovetebröden BTW!
Det är verkligen jättekul att testa nya produkter, men oftast blir jag också besviken på smaken.
För ett par år sedan hade jag köpt hem amarant efter att ha läst på förpackningen att de gick att poppa. Max en tiondel av fröna poppade trots att jag testade flera varianter med olika temperaturer etc. Resterande frön blev bara brända och bittra...
Bovete blir härligt mustigt i lagom doser, men jag håller med dig om att bovetegröt inte är någon höjdare. Tveksamt om man någonsin vänjer sig vid den smaken... :-)
Post a Comment
<< Home