Den röda boken

Jag attraheras av idén bakom Hurry curry av Lotta Voltaire: en röd bok som ska fyllas med mat och människor, en resa till Indien. Nåt sånt skulle jag vilja göra. Men så tänker jag på min egen treveckorsresa till södra Indien för sju år sedan. Jag vande mej aldrig. Jag tyckte att jag inte kunde påverka något i skeendet, att människor ljög eller jävlades med mej. I stället för att prova en massa goda maträtter smuttade jag cola med inhemsk söt rom så fort jag kom åt "för magens skull". När jag läser min dagbok möter jag en sur och misstänksam människa. Men några smaksensationer fick jag förstås: den färska mangon och jackfrukten, det söta bröllopsriset, nudlarna i kardemummamjölk, "chicken 65" och säkert något mer. Om jag fick möjlighet att göra om resan skulle jag vara en trevligare och mer positiv människa, jag lovar. Vilken del i världen skulle man välja, om inte Indien? Jag har en kompis i Hong Kong och jag kan hennes matkultur rätt illa. Hong Kong, ja. Smakar gott på tungan.

Det är inte grillväder precis, men har man elgrill på balkong med tak så spelar vädret mindre roll. Jag tror att jag ska göra nåt med lammfärs och bacon. Vad kan det bli?